Efter jobbet i fredags så packade vi in alla prylar i husbilen och drog iväg till Sördala Naturcamp.
Väl framme så valde vi plats och gjorde oss hemmastadda innan det blev kvällsfika och lite tv-tittande. Sen blev det till att bädda ner.
På lördagen blev det frukost till ”ring så spelar vi” innan dagen drog igång. Eller ja, så mycket gjorde vi ju inte om vi ska vara ärliga. Vi satt i solen och njöt, gick promenader med hundarna och hade det väldigt bra.
Till middag blev det tacos, alldeles för länge sedan vi åt det och som vanligt äter man för mycket.
Under dagen kom det kollegor till Johan och några av deras bekanta till naturcampen för att paddla kanot. Så på kvällen umgicks vi med dom innan det var dags att sova.
Idag blev det frukost i bilen och sen var det bara att packa ihop allt. En viss rutin börjar infinna sig när det gäller upp- och nerpackning samt städningen som sker när vi kommer hem.
Sördala Naturcamp kommer vi att besöka fler gånger. Det finns dass (kollade aldrig skicket), pentry där man kan diska (i kallvatten), finns även dricksvatten på dunk samt spis om man nu vill använda den.
Mobiltäckningen var lite spännande, så åker man dit och är beroende av att surfa då kommer man bli besviken.
80 kr/dygn kostar det för husvagn/husbil. Helt okej prismed tanke på faciliteterna och framförallt omgivningen, för det var riktigt mysigt där.
Igår var vi på ett otroligt fint och trevligt bröllop mellan M och J, tack så mycket för att vi fick komma <3. De hade verkligen tur med vädret och tack och lov så fläktade det på stället där vi var, så vi nådde aldrig de där 30 graderna som vädersidorna hotade med.
Söta Barbro var med som tärna och gick sen runt och minglade med alla gäster.
Det blev en tidig dag igår, vi kom iväg 05:06 och hade siktet inställt på att åka Vildmarksvägen igen för att denna gång kunna stanna och titta på det vi inte kunde titta på förra gången.
När vi kom till Helgum var dimman så tät att vi började fundera på om vi skulle vara tvungna att hitta ett boende runt Vildmarksvägen för att kunna åka dagen efter. Men tack och lov så lättade dimman och vi hade faktiskt tur med vädret hela rundan.
Det regnade visserligen en del, men så fort vi stannade för att titta på något så var det uppehåll. Det var riktigt roligt att se alla saker som vi ville se. Det finns massor av saker kvar att uppleva runt Vildmarksvägen, men det vore ju tråkigt om vi avverkade allt på en gång, för vi vill tillbaka.
I Ramsele stannade vi på en mack för att tanka och gå på toa. Då det var lite olika besked om öppettiderna på nätet så var det spännande om vi skulle hinna. Hann gjorde vi… ja, i alla fall så hann jag gå på toa och Johan började tanka, vi bytte roller efter en stund. När jag är klar så passar jag på att slänga lite sopor och ser då att personalen släcker ner macken – medan Johan är kvar!
Även om det var nära att Johan blev inlåst så hann han tack och lov ut i tid :) Resten av resan hem gick bra utan några incidenter, men det var en trött familj som kom hem till gården 01:13, med 114 mil körda.
Första stoppet blev vid Alanäs skans, där hundarna fick sträcka på benen och vi passade på att fika.
Med fika i magen så åkte vi vidare mot Hällingsåfallet, vi tog vägen från Bågede och jag hade hört skräckhistorier om hur dålig den vägen är så det var lite spännande att åka där. Vägen var inte alls dålig, lite gupp på vissa ställen men det var bara att anpassa hastigheten.
Hällingsåfallet var oerhört häftigt att se. Man hörde mullrandet från vattnet på avstånd och det sög lite i magen när man stod och tittade ut över fallet. Själva fallet är ca 40 m.
Jag såg detta på facebook för ett bra tag sedan och trodde att det var ett aprilskämt. Men Ica i Gäddede har en pantmaskin som jag gärna skulle vilja ha på en affär i närheten. Tänk vad praktiskt det skulle vara att komma med en kasse pant och bara hälla ner i maskinen!
Brakkåfallet blev dagens andra och sista vattenfall som vi tittade på. Inte lika maffigt som Hällingsåfallet men häftigt på sitt vis. Det ligger några hundra meter ifrån vägen och det går att titta på det övre och nedre fallet, vi valde dock att bara titta på det nedre fallet.
Bilder från Skåarnja och Stekenjokk. Jag är verkligen glad över att vi kunde stanna och titta på den otroligt fina naturen den här gången.
I Klimpfjäll ligger Norgefarargården, där finns det bland annat fika och souvenirer att köpa.
Efter att vi hade tittat på Norgefarargården så for vi till Fatmomakke kyrkstad. Vägen dit är 7 km, varav de första 5 km är grusväg som bitvis var bedrövligt dålig. Det var rejäl tvättbräda att köra på.
I lördags packade vi husbilen och drog till Nianfors, hela 9 km bort :) Vi har haft några trevliga dagar med en del nummerkubb (det måste jag verkligen träna på!), en del snack och mycket bara att vara tid.
Stoya som under sina 9,5 år aldrig varit det minsta intresserad utav vatten började helt plötsligt att bada i en liten damm. Att Sia la sig ner och tyckte det var hur skönt som helst är inte lika förvånande då hon verkligen älskar vatten.
Båda hundarna gillar verkligen husbilen och de har sina sovplatser, Stoya har ett eget säte att ligga på medan Sia ligger under bordet/sängen. Är man hemma och går med hundarna och dörren på husbilen är öppen då drar de som galningar dit.
Nu är vi sedan några timmar hemma igen och husbilen har packats ur och blivit städad så att den är redo för nästa äventyr.
Lilla BarbroStoya tycker verkligen om att vara i husbilenTacogratäng gjord med hjälp av omnian. Barbro
Idag har det inte blivit många knop gjorda, vaknade relativt tidigt men kände inte alls för att kliva upp så jag låg kvar och lyssnade på en ljudbok. Det kanske inte var så smart för jag tror att jag somnade innan avsnittet slutade. Så vi får se nästa gång jag lyssnar om jag känner igen det som spelas upp.
några ärenden utfördes och sen tog vi en sväng till Nansta med husbilen. Väl hemma igen så fylldes färskvattentanken i husbilen, duschdraperiet kom på plats och jag fixade ordning lite i ”köket” med lådorna som vi köpte igår. Efter det så satt vi i husbilen och kikade på tv en stund innan det var dags att gå in.
Både när man är ute och far under semestertider eller när man är hemma så uppstår det ju en del dötid att slå ihjäl, framför allt med tanke på alla restriktioner under de senaste månaderna. Jag tänkte på hur ofta man kände att man hade tråkigt som barn, men att jag idag alltid hittar något att göra innan det börjar krypa alldeles för mycket i kroppen. Det är klart man fortfarande kan ha tråkigt, men det är inte alls samma rastlöshet som när man var liten. Jag började fundera på vad jag faktiskt fyller mina tråkiga stunder med, eftersom jag gör det utan att tänka. Punkterna nedan är nog det jag främst tar till för att undvika att ha tråkigt.
Spelar på mobilen
Okej, den främsta anledningen till att jag inte känner tristess på samma sätt som när jag var mindre är nog för att telefonen alltid ligger i fickan, och att den så ofta glider fram utan att jag ens tänker på det. Det är så lätt att bara surfa runt eller spela olika spel när ingenting annat står på schemat. Senast testade jag ett spel som hette Gonzo’s Quest Slot, som finns att spela på i princip på nästan alla internetbaserade spelsajter, men jag brukar variera ganska så mycket. Det finns så himla många slotspel att välja mellan, till och med flera tusentals!
Det pratas mycket om att vi inte ska vara så fästa vid våra mobiler och, ja, lagom är väl alltid bäst, men varför ska man välja att ha tråkigt om alternativet finns? Därför tycker jag det är ett så bra tidsfördriv när man vill varva ned eller bara behöver en liten paus. Dessutom, när man bor så nära naturen och får så mycket frisk luft ändå, så tänker jag att det inte gör så mycket om jag sitter limmad framför mobilen några minuter då och då.
Promenerar
En härlig promenad måste ju vara både världens äldsta och världens bästa tidsfördriv? Finns det något bättre än en stilla promenad i kvällssolen, tveksamt va? Att jag tar några längre promenader då och då tror jag också är en anledning till att jag inte blir så uttråkad. Jag tror inte jag hinner bli uttråkad för att jag går ut innan rastlösheten hunnit smyga sig på. Det bästa med promenaderna är nog att det känns skönt både för kroppen och själen.
Träning
Träningen kan kanske egentligen inte räknas som ett tidsfördriv, åtminstone inte för mig. Ibland kan det kännas lite väl mycket som ett nödvändigt ont att träna, men har man väl hittat rutinen så är det ju så skönt att få röra på sig ordentligt. Jag tänker att det ändå får ses som ett tidsfördriv eftersom jag oftast planerar in mina träningspass när jag vet att jag hade haft lite extra tid som jag ändå behövde göra någonting med.
etfsverige.seBara slappar
Ibland är det faktiskt skönt att ha det lite tråkigt eller i alla fall lite lugnt. Någon timmas soffhäng utan att egentligen göra så mycket är inte alls fel då och då. Några av mina vänner måste verkligen fylla varje sekund av dagen med en aktivitet, men sådan är inte jag. Jag tycker att det kan vara jättehärligt att bara slappa efter att ha slitit hårt. När man slappar kan man dessutom umgås med sina nära och kära, och det måste väl ändå räknas som ett av de bästa sätten att fördriva sin tid?
Vad brukar ni göra för att fylla era luckor i schemat?
Imorse var det dags för väckarklockan att ringa igen då vi hade bestämt att vi skulle åka och titta på Lasse Åbergs museum i Bålsta. Så det var bara att stiga upp, göra sig klar, rasta vovvar och sen sätta sig i bilen.
Efter att ha gjort kortare stopp i Söderhamn och Uppsala så var vi så äntligen framme cirka 20 minuter efter att museet hade öppnat och redan då fanns det en del besökare både på museet och restaurangen. Museet är väl värt ett besök och det finns massor att titta på! Nu är vi kanske inte så nördiga när det gäller serier men det var intressant ändå och det krävdes att vi gick runt några gånger för att vara säker på att man tittat på allt. Det finns bland annat en äkta Picasso att kika på.
När vi var klara i Bålsta så var det dags att åka till Ikea för att shoppa lite och eftersom Johan aldrig hade varit i Västerås så var det dit vi åkte. Vi passade även på att äta när vi var i Västerås för timmarna hade sprungit iväg lite och magarna började kurra.
På hemvägen så hade vi först bestämt att vi skulle åka vägen över Hedesunda, men så blev det inte. Vi tyckte att det skulle vara roligare att åka gamla E4 från Uppsala så sagt och gjort så åkte vi tillbaka till Uppsala för att sen leta oss fram till gamla E4. Blev positivt överraskad över hur bra vägen var. Sen var det ju lite nostalgiskt att se huset med alla navkapslar och grillen i Månkarbo. När vi sen kom till Gävle så valde vi dock att köra E4 då vi ville komma hem i bra tid.
