Jag har tidigare skrivit några gånger om att jag har en förvärvad hjärnskada och även lite om hjärntrötthet. Om det sedan är bra utifrån att folk kanske få sina egna (felaktiga) uppfattningar om hur jag fungerar får framtiden utvisa.
Att jag hade en förvärvad hjärnskada fick jag reda på först 2015, det var då 19 år sedan jag ramlade av en häst, slog i huvudet och minutrarna efter fallet visste jag inte vad jag hette. Helt klart fick jag en hjärnskakning, tyvärr sökte jag inte vård då och jag tog det heller inte lugnt utan körde på som vanligt även om både kroppen (var helt blå på ena sidan samt att jag fick sprickor i nåt/några revben – kollade ju som sagt inte upp mig då, revbenen var iaf inte av) och huvudet gjorde rejält ont.
Huvudvärk hade jag haft tidigare och då främst på grund av min syn, men även även en del stressrelaterad huvudvärk. Men sedan hjärnskakningen så är huvudvärken där jämt. Det är i varierande skala men värken finns där varje dag. Tror det är 2-3 år sedan jag senast hade en helt huvudvärksfri dag. Lägg då till att jag även drabbats hårt av migrän, 3-4 anfall i veckan var inte ovanligt förut. Sedan jag gjorde min daithpiercing 25 februari så har jag dock bara haft ett anfall, så jag hoppas verkligen att det håller sig i den här frekvensen.
Nåja, tillbaka till hjärnskadan… med ett finare namn kallas det postkontusionellt syndrom, något man kan få efter en hjärnskakning men även efter en whiplash. För mer fakta kan ni läsa här på medibas och internetmedicin. För min del så är det förutom huvudvärk och migrän så är det även ljud- och ljus som ställer till det. Även utmattning, koncentrationsproblem och försämrat minne är något som ställer till det för mig. Vad gäller hjärntröttheten så är det ibland som om någon slår mig i huvudet med en stekpanna – bara pang så blir jag så trött att jag knappt vet vad jag heter. Dessa stunder kommer oftast på kvällen och om dagen har varit stressig. För att råda bot på den tröttheten så är det en kort stunds vila som gäller och ibland fungerar det med att bara sitta och kämpa emot tröttheten för att komma igen och bli som vanligt.
Att det tog så lång tid innan någon satte en diagnos som förklarar mina problem beror mycket på att man tidigare enbart har koncentrerat sig på ett symptom i taget och inte sett till helheten. Det var även en neurolog som ställde diagnosen och anledningen till varför jag kom till en sån var på grund av min migränproblematik.
Har ni frågor om hur det är att leva med en förvärvad hjärnskada så är det bara att höra av er :)
