En blogg om en vanlig familj i Hälsingland
Idag var det egentligen meningen att vi skulle vara vägvakter på Siljasvängen (rallytävling). Men istället för att titta på bilar som kör snabbt i skogen så är vi hemma och är dunderförkylda. Så tråkigt eftersom vi sett framemot rallyt.
Planen för helgen nu är bara att vila och ta det lugnt så vi frisknar till.
Har precis varit ut med hundarna så nu tänkte jag försöka sova några timmar till.
Är det inte lustigt att man under vardagarna längtar till helgen för att kunna sova ut och när väl helgen kommer så vaknar man tidigt? Känns så typiskt. Men man får väl nöja sig med att man i alla fall kan gå och sova nån timme mitt på dan om det skulle behövas.
Det har i helgen blivit en tur till Nianfors, filmtittande, koll på Formel 1 och som vanligt en del tvättning och diskning. Idag åkte vi och handlade så nu är veckans matsedel bestämd. Eller ja, vi vet vad vi ska äta, men när är en annan fråga. Sen passade vi på att bära in resten av pelletsen och åkte även iväg med en massa plast till återvinningen.
Sigge
Tyson
Sol är något jag längtar efter, allra helst när man vaknar och det är grått och regnigt ute.
Igår efter jobbet så bar vi in pellets, måste erkänna att jag inte var så kaxig efteråt. Att först ha flyttat några ton på jobbet och sen bära pellets gjorde att jag sov väldigt gott. Men det kändes i kroppen. Det är lite skillnad att ha gått från kontorsråtta till verkstadsarbetare där man ska lyfta flera ton om dagen. Men kul att få testa på något annat.
Om regnet avtar så blir det samma upplägg ikväll.
Det är lite av ett måste att gå på marknan även om jag tycker att det är för tok för mycket folk. Vi var in både på fredag och lördag, men så mycket köpt blev det inte. Igår försökte jag vinna både choklad (2 nr ifrån) och en minion (hade den ju på ”kroken”), hade jag vart 7 istället för 37 hade jag nog lagt mig ner på marken och grinat över den missade minionen ?
Idag har det mest blivit stök hemma med tvätt och disk samt planerat för veckans middagar. Är nu laddad för en ny vecka.
Det här inlägget hade jag helst av allt slippa skriva – nånsin. Men har man valt att ha djur så innebär det även ett ansvar. I somras så fick Indy troligen en stroke, hennes huvud lutade och hon hade inte så bra kontroll över kroppen. Nu är huvudet rakt igen men kontrollen finns inte riktigt där.
Eftersom Indy själv tror att hon är valp och inte alls de 12,5 år hon verkligen är så vågar jag inte längre ha henne lös.
Så vi har bestämt att Indy i slutet av månaden kommer att få somna in. Medan hon inte lider alltför mycket av sina problem.
Jag är oerhört tacksam över att fått ha Indy i mitt liv. Hon har med sin glädje och arbetslust lärt mig otroligt mycket. Vår isbjörn kommer verkligen bli saknad.
Är det något jag gjort många gånger i mitt liv så är det att besöka olika läkare på olika vårdcentraler och andra vårdinrättningar, så jag har många erfarenheter både bra och dåliga. Ska man börja med de dåliga så är det om läkare som nog skulle ha haft ett annat yrke då de verkat vara väldigt ointresserade av att hjälpa sina patienter. Remisser som försvunnit och journaler som inte skrivits har jag också varit med om. Men så finns ju även de bra sidorna, de sköterskor som jobbat som tokar för att allt ska fungera, de läkare som faktiskt har velat hjälpa till och de lokaler som har uppfyllt sitt syfte.
En vårdcentral jag varit patient hos hade då ett, ursäkta språket, stolpskott till läkare. Jag bröt ihop efter ett besök hos honom och en helt underbar sköterska satt hos mig och ordnade så att jag fick träffa enhetschefen. Jag fick ett väldigt bra bemötande och även om jag till slut valde att byta vårdcentral så har jag ett stort förtroende för enhetschefen. Men av rädsla att återigen träffa läkaren så vågar jag inte byta tillbaka.
På vårdcentralen jag går hos nu så har man en och samma läkare och dom tar inte in hyrläkare stup i kvarten. Det medför ibland lång väntetid, men fördelen är att läkaren lär känna sina patienter och det är enligt mig väldigt viktigt. Har haft så många hyrläkare genom åren och den första tiden går ju alltid åt till att berätta hela historien, det är en av anledningarna till att jag har skrivit ihop ett dokument som jag gett läkarna att läsa igenom bara för att spara lite tid.
Idag var det End of summer i Iggesund, vi åkte dit för att titta på fina bilar och framförallt motorsprängningen. Tyvärr blev vi besvikna, inte av bilarna för de var riktigt fina. Men motorsprängningen blev inte som jag trodde. Men det kanske inte blir värre heller? Trots besvikelsen så är jag glad att det händer något i Iggesund.
På kvällen så åkte många bilar förbi huset på väg söderut, var ju bara tvungen att gå ut och kolla.
