I lördags kl 5:20 rullade bilen ut från parkeringen med destination Ludvika BK. Fick ett mindre hjärtsnörp när GPS:en sa att jag skulle vara framme vid 11 (kursen började kl 9). Men ju närmare jag kom Ludvika desto tidigare skulle jag vara framme och strax före kl 9 så rullade jag in på klubben.
Det var en väldigt lärorik dag, det är så lätt att veta hur man ska lära in ett hinder, men att steg för steg förklara hur man gör det är svårare. Efter att dagen var slut så åkte jag till Grängesberg där jag hade fixat boende, det var ett vandrarhem som jag hittat på nätet. Kanske inte världens bästa standard, men jag slapp sova i bilen :) Hungrig som jag var åkte jag iväg till närmsta pizzeria och beställde en hambugare att ta med hem. Käkade den och fick sen tillbringa natten med att kräkas i en sophink.
Dag nummer två på kursen och nu var det dags för praktik och från början kände jag mig lite vilsen, men kom snart in i det. Och blev faktiskt lite besviken när de två timmarnas praktik var över.
En annan sak som hände på lördagen kan ni läsa om på Gudrun Brundin’s blogg. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om händelsen, annat än att man blir lite mörkrädd att sån träning fortfarande förekommer. Samtidigt som jag är sur på mig själv att jag bara reagerade inne i stugan men inte sa något till de som höll på. Men det är lätt att vara efterklok. Nästa gång hoppas jag att jag reagerar på ett annat sätt :)
Efter kursen så tryckte jag in på GPS:en att jag ville hem och då ta den snabbaste vägen (samma inställningar som jag hade ner till Ludvika). Men nu fick jag åka en helt annan väg, en väg som var mycket bättre nämligen Ludvika – Gävle – Iggesund. Bara stora fina vägar hela tiden :) Var hemma igen strax före kl 20.
Sedan helgen har det snurrat en hel del tankar om agility, kurser och ledarskap. Jag har ju tränat Joline och har man lyckats med en lillasyster så borde det ju gå bra att träna andra ;)
