Vi startade hemresan vid 10 igår och kom hem strax efter klockan 20. Det blev inte lika många stopp på hemvägen. Bara några för rastning av både oss och hundarna samt för att äta. Men ingen avstickare för någon sevärdhet.
En tanke som slog mig när jag satt och körde är hur häftigt det är att jag klarade av alla dessa mil. Jag som precis innan jag blev sjukskriven för utbrändhet var tvungen att stanna och vila när jag körde hem (1,5 mil).
Anledningen till varför bara jag körde är för att jag så lätt blir åksjuk och jag vågade helt enkelt inte riskera något. Det brukar gå bra om jag tuggar åksjuketugummi, men det är en sak att bara åka någon mil mot för 75 mil.
När vi vaknade idag och såg vädret så var det lätt att längta tillbaka till Haparanda och det fina vädret som vi hade där. För hur kul är det med mulet och regn?
Att somna efter resan var inga problem om man säger så. Att sitta i bilen i ca 12 timmar gjorde sitt.
Under de tre dagarna vi var i Haparanda så blev det bland annat fika och auktion på Taavolagården. Rekommenderar verkligen att ta en tur dit om man är i närheten. Det är inte ofta glutenfritt fika är gott, men här hade de lyckats. Auktionen var intressant eftersom den gjordes både på finska och svenska samt att det inte var någon slagavgift. Blev relativt billiga saker men inget som vi fastnade för.
Vi var även över till Torneå några gånger och jag blev helt golvad av hur stort utbud de hade av glutenfria produkter. Att produkterna dessutom var samlade på ett och samma ställe gjorde det hela så mycket bättre. Synd att de var dyrare än i Sverige för annars hade jag köpt på mig en del.
Det blev även ett besök vid Kukkolaforsen. När siken kommer till forsen så orkar dom inte simma uppför på en gång, utan de stannar på vissa ställen. När de står still kan man fiska upp dom med håv. När vi var där så var det några som testade sin fiskelycka, men tyvärr fick de inte napp under tiden vi var där.
Vi var även och kikade på en loppis som var belägen i ett häbre. För att ta sig dit fick man följa en klippt stig som gick över en åker.
Hundarna fick bada i Karsikkojärvi, Sia gillade verkligen det där med vatten och simmade fint. Stoya behöver nog några flera simlektioner innan hon förstår det där med vatten. Jag badade inte, men passade på att gå ner en liten bit i vattnet. Var inte så kallt som jag trodde att det skulle vara.
Järnvägsstationen i Haparanda. Någon persontrafik går inte där nu, men enligt en artikel jag hittade på nätet så bygger man för att det ska gå persontrafik igen.
Vattentornet
Den mindre fina kyrkan i Haparanda invigdes 1967 efter att den gamla kyrkan brunnit ner 1963.
Strax innan klockan 6 så var vi redo att dra iväg till Haparanda, bilen var sedan kvällen innan packad, det var bara det sista som skulle in i bilen på morgonen. Och så mycket packning vi hade med… ojoj, hela bilen blev full. Var mycket av det som vi inte ens använde, en ny lärdom med andra ord.
Vårt första stopp var vid Höga kustenbron där vi tog en fikapaus, tyvärr blev det stoppet kortare än planerat då det helt plötsligt började lukta latrin. Så det var bara att snabbt plocka ihop och sätta sig i bilen igen. Kan säga att matlusten försvann ett tag efter det där… Vi hade tänkt åka runt i Höga kusten på väg upp till Haparanda, men sparar den turen till någon annan gång.
Höga kusten bron
Några mil senare så stannade vi vid Näske krog och hotell så att hundarna fick sträcka på benen en stund.
Näske krog och hotell
En sak som slog mig på denna resa är att det är lite bökigt med toalettbesök ibland, det gäller verkligen att passa på att gå på toa när man har en i närheten för man vet aldrig vart nästa (gratis) toalett är. Därför blev det ett stopp även i Örnsköldsvik.
Hoppbacken i Örnsköldsvik
Innan vi åkte iväg så kikade jag på en del sevärdheter utefter E4:an, dels för att jag gillar att se nya saker men även så att det skulle bli naturliga stopp. Jag var lite orolig för att köra så långt, men det gick ju väldigt bra.
En av sevärdheterna jag hittade var Olofsfors bruk. Här fick även hundarna sträcka på benen. I och med att bruket inte hade hunnit öppna när vi var där så blev det bara en snabb titt.
Olofsfors bruk
Osthyvlarna i Ånäset var vi ju tvungna att stanna vid, dels för att fota dom. Men även för att göra ett kort stopp på macken bredvid. Visste ni förresten att osthyveln är en norsk uppfinning? Dessa två osthyvlar som tydligen är världens största är 7 meter höga och väger cirka ett ton.
Osthyvlarna i Ånäset
Som de Skellefteå AIK fans som vi är så var det ett måste att stanna till vid hemmaarenan när vi passerade staden.
Skellefteå Kraft Arena
I Skellefteå så passade vi även på att tanka och sen bar det vidare mot Piteå där vi stannade på Palzerian för att äta. Lite lustigt nog så blev det inte palt för vår del utan vi åt varsin hamburgertallrik.
Ett stopp till blev det innan vi var framma i Haparanda. Jag hade först tänkt att åka förbi, men när skylten till Gammelstads kyrkstad kom så valde jag ändå att åka in.
