Kategori: Okategoriserade

Det var sååå underbart väder idag, soligt och härligt Var ut till Vintergatan en stund idag, vovvarna fick rejsa runt och snabbt kom dom på att det var rätt kul att springa på isen. Volvon skrevs även över till pappa, så nu är jag officiellt billös. Får se sen hur det hela löser sig, om jag tar tillbaka volvon och lagar den eller om jag hittar nån liten bil. Det lutar ju åt att skaffa en liten bil. Vill ha nåt som inte drar en liter milen när man åker iväg på träning/tävling

Var ut till Mellanbyn oxå för att hälsa på Bella och valparna. Såret på Surre’s huvud börjar se bättre ut, nytt skinn har börjat komma Sen har han små, små springor till ögon Att mata den lille är ett litet äventyr, det är nog tur att man har lite vana med att mata barn (fick ju hjälpa till med Jonna och Joline när dom var små).

På kvällen var det träningsdags, som vanligt (nåja, det börjar bli en vana iaf ) så filmade jag Carro när hon körde agility. Filmade även några andra som körde, men det var knappt nån av hundarna som gick bra när jag kom med kameran…..

När jag gick ut för att hämta hundarna i bilen till lydnadsträningen så var Indy helgalen (jodå, hon KAN vara galen *s*). Blev en platsliggning för Indy och Starmie medan Carro och Hyper plockade ihop hindren samt Anna och Geisha tränade lite. Alltid bra med störning.

Först ut var Starmie, kampade som en tok med henne innan vi gjorde nånting annat och vilken skillnad! Så nu vet jag hur jag ska göra på träningarna Fritt följ (pos o kontakt), inkallning (mer fart), apportering (mer fart tillbaka till mig) var det vi körde. Och det gick faktiskt riktigt bra

Indy fick köra fritt följ, inkallning, apportering och läggande. Även hon gick bra, lite okoncentrerad i fria följet bara. Något som imponerade på mig var när jag la Indy och körde en apportering med Starmie mitt framför näsan på henne, trodde att hon skulle kliva upp, men var så duktig och låg kvar

Hjälpte till att bära A-hindret idag… sa till Carro innan att jag ska nog inte böra nåt då höger handled kärvar. Men dum som man är så hjälpte jag till… och jodå… värken kom som ett brev på posten…. men dom fick iaf träna på A-hindret

Snabbrastning av hundarna samt urplockning av en byrå var vad som hände på förmiddan. Pappa skulle nämligen komma hit och plocka upp mig (vi skulle till stan sen), och då passade jag på att skicka med en byrå. Det är ju faktiskt mammas och pappas möbel från början.

Vi pratade mycket om bilar, mamma och pappa är ju sugen på en ny jänkare sen Oldsen brann i höstas. Och jag är ju sugen på en mindre bil än volvon. Det känns liksom hugget som stucket att skaffa en liten bensinsnålare bil eller att laga volvon. Nu är det inte såååå fruktansvärt mycket som ska fixas på den. Men sen är det det där med bensinen…

En Oldsmobile Super 88 (inte den som min mamma o pappa ägde, hittar inget kort på den för tillfället)

Har suttit och kikat på Prison Break avsnitt 14 och 15 idag Serien är bara såååå bra och jag vill bara se mer och mer… Och då går det ju inte att vänta på att nya säsongen ska börja på TV 3 Och nej, jag tänker inte berätta nåt om vad som hänt. Bara att det som vanligt är väldigt spännande

Nu ska jag och vovvarna ut på prommis, hoppas att jag piggnar till lite för ögonlocken hängen nästan nere vid knäna nu

Bella’s valpar blir hela två veckor gamla idag

Så nu är det ”bara” 6 veckor kvar tills Bus kommer hem igen… som jag längtar… visst gillar jag att ha Starmie här, men det är ju ändå inte riktigt samma sak… mitt Bus är ju mitt Bus

Pia åkte ner till Mönsterås med Phoebe, Gimli och Wilda igår. Phoebe höglöpte så hon skulle få träffa en mittelkille och visst blev det parning, så nu börjar en spänd väntan på att få se Cefeus första mittelkull

Vad Gimli tyckte om att träffa en massa mittlar vet jag inte, sist blev han ju livrädd för dom (men då var han betydligt yngre oxå). Men så är han ju en kelpie, tror han alltså Samma sak är det med Indy, hon är lite skraj för vita herdar, men låt henne springa med kelpies och hon känner sig som hemma…. *s*

Var ut en stund på kvällen och körde ett pass lydnad. Starmie: fritt följ (försök m stegförflytt), rutan, inkallning o apportering. Indy: fritt följ, rutan och läggande.

Starmie och jag är inte på samma våglängd, känns och syns allt tydligare (tycker jag iaf). Jag gillar henne jättemycket (utom när hon väcker mig med en puss ) och det är jättekul att få träna en annan hund (något jag lär mig mycket på). Men som sagt, vi är inte på samma våglängd. Men det är väl så det är, alla kan inte ha den där lilla extra kemin…

Körde med target i rutan från början, men kunde plocka bort den rätt snart. Däremot så måste farten in i rutan tränas mer på. Farten i inkallningarna måste oxå tränas (och Pia jag körde bara släta inkallningar ). Fria följet har hon bra position när man väl går, men innan så är hon inte riktigt med på mina rutiner. Eller är det jag som inte är med på hennes?

Ibland funderar jag på varför jag anmälde henne till lydnadsklass 3 i Sundsvall (och det gör nog flera av er). Något resultat att skryta över lär det ju knappast bli, men däremot så ser jag det som en träning. Och vad kan då vara bättre än att gå ut med en hund som man inte har några som helst förväntningar på?

Med Indy är det värre. På tärningar så går hon så pass bra att vi ju borde klara ett förstapris. Å andra sidan så är inte träning och tävling samma sak, dessutom så är ju inte jag lika nervös på träning (det får man väl tacka för ). Så jag försöker att inte tänka på det där förstapriset. Vi ska gå ut och ha kul, sen om det räcker hela vägen… ja, det får vi se först efteråt…

Hur träningen med henne gick idag?
Bara bra. Fria följet körde vi mest stegförflytt och vändingar på stället. Rutan var jag tvungen att ha target i rutan så hon skulle ”hitta” från början. Sen så gick det bättre och bättre. Testade att köra hela momentet och det gick väldigt bra

Världens sötaste valpar har nu blivit ännu sötare (om det nu är möjligt ), dom har nämligen fått ögon!

Följde med Carro till stan för att kika på mobiler, hon fastnade för en Sony Ericsson W800… kan förstå varför om man säger så Sugen på en ny mobil blev jag verkligen, men min duger nog ett tag till…

Blev så stolt över mig själv när vi gick till Jamba för att fika. I vanliga fall så brukar jag försöka undvika att äta ute då det är något som verkligen ger mig ångest. Men idag så gick det bra att sitta ner lugnt och stilla och till och med käka upp daimtårtan (vilken var supergod! ). Varje litet myrsteg i rätt riktning känns så underbart

Hittills har det bara blivit lite positionsträning med vovvarna. Luktdiskriminering kommer jag testa ikväll igen

… att man går ut och går trots att man känner sig yr och vimmelkantig. Febern har minskat, men helt borta är den inte. Halsen gör desto ondare…

… att man inte kommit på tidigare att jag tabbat mig på gallerisidorna. Jag har ju ”bara” gjort dom sidorna under snart ett års tid…

… att man börjar titta igenom alla sidor som finns på hemmisen och fastnar på ”Hundar i mitt hjärta”… Det är fortfarande svårt att se bilder på Yx…

… att man blir irriterad på folk som inte är något att bry sig om…

… att man packat ner alla böcker inför flytten…. har ju börjat rota runt i lådorna nu för att ha något att läsa…

… att man inte hör av sig till alla vänner… när jag mår dåligt så vill jag vara ifred och kapar banden till de jag känner… någont som inte alls är bra… men jag orkar inte vara delaktig i andras liv när jag har fullt upp själv… att vissa sen inte låter mig sitta och ruttna bort hemma är jag glad för

… att man tror att man är värdssämst på hundträning… hade jag varit så dålig som jag tror så hade jag väl inte kunnat starta Bella i 3:an…

… att man låter det förflutna styra för mycket at nutiden… framtiden är det enda som vi kan ändra… så varför ska jag då vara så fast i det förflutna…

… att man sitter här och skriver istället för att ta ett kort träningspass med hundarna

Fortsätter listan…

… att man när man har slängt iväg bord + stolar efteråt halkar på isen OCH tar emot sig med den handled som redan är lite skadad (från en annan halkolycka)..

… att man dammsugar upp ett stort batteri och sen slår munstycket mot en byrå för att försöka få ut batteriet… batteriet kom ut till slut… men då var munstycket redan sönder…

När Carro är i skolan/på praktik så rastar jag hennes hundar och oftast blir det en tur i skogen så att alla vovvarna får rusa av sig. Dessutom är det betydligt enklare att släppa alla lösa i skogen än att ha 4 hundar i koppel och en lös (Varga).

Idag blev det dock en liten ändring. Vi gick en liten koppelprommis och sen stannade vi på parkeringen här nedanför. Hyper bands fast i en motorvärmarstolpe medans de övriga fick ligga plats. Tränade sen Indy och Starmie.

Med Indy körde jag fritt följ och inkallning med ställande. Och med Starmie blev det fritt följ och positionsträning.

Nu på kvällen så satt jag och kikade lite på filmerna som Fanny Gott har lagt ut. Blev lite inspirerad att prova luktdiskriminering med post-it lappar. Funderade först på vilken av vovvarna som skulle få prova och valet föll på Starmie. Men hon förstod inte alls varför hon skulle lukta och markera lappar.

Så jag bytte vovve och då började det gå lite bättre. Svårigheten var dock att få Indy att INTE bita sönder/riva ner lapparna. Men när det stadiet hade passerats (efter x antal lappar) så började hon koppla att hon skulle nosa på dom

Blev även lite fjärrträning i köket. Indy har en förmåga att flytta rumpen sidleds i fjärren, men i köket blev det raka skiften

Även med Starmie körde jag fjärr, ska med henne lägga tonvikten på snabbare lägganden. Sen körde vi lite kryp oxå.

Kände igår att halsen blev knepigare och knepigare och på kvällen så kom febern som ett brev på posten Sitter och snörvlar och hostar nu…. blir till att tycka synd om sig själv idag och hoppas att det här går över.

Det är superfint väder ute så jag ska väl ut och köra ett kort pass med vovvarna ändå. Fast nu så börjar det bli så skumma underlag. Snön har ju smält bort på sina ställen (det klagar jag absolut inte över!), däremot så gör det att asfalten är framme. Och med tanke på att Indy slet upp en trampis på just asfalt för inte sååå länge sen, så har jag lite repekt för asfalt nu… men att träna på snö går ju inte, då får man ju plumsa som en tok.

Min lillasyster Jonna filmade mig och vovvarna igår när vi körde lydnad. Tyvärr så blev filmen på Starmie inget att se…. man ser det mesta utom just Starmie *s* så ni får hålla till godo med två filmer på Indy. Och jodå, jag VET att jag gör en massa tok

Har nu varit ut och hälsat på Bella och vappisarna. Dom är ju bara för söta dom små

Tränade ett kort pass på förmiddagen, blev fritt följ, rutan, apportering (trä + metall) och fjärr med Starmie. Indy fick nöja sig med fritt följ, ställande och rutan. Starmie och jag har ju lite olika syn på hur vissa moment ska utföras, men idag gick det faktiskt väldigt bra

Indy var glad som vanligt, men hade lite problem med rutan. Så tillbaka till targetstadiet. Och träna oftare på momentet

Körde även ett kort pass med Starmie inne på eftermiddagen, blev då position och vittring. Blev så glad när hon faktiskt funderade på om hon skulle sätta sig rakt eller på ena skinkan. Att hon dessutom valde vad jag tycker är rätt gjorde ju inte saken sämre

Vittringen gick sådär… av tre försök så tog hon fel på första och rätt de övriga gångerna. Däremot så på sista så tog hon pinnen och sprang in i sovrummet och köket för att sen komma in och avlämna pinnen… nackdelen med att träna inne?

Ridhusträning nu ikväll. Innan det så blev det ett snabbesök hos Bella och valparna, dom små växer så att det knakar. Jonna och Joline (mina systrar) fick följa med och träffa valparna och Bus. Gissa om Bus blev glad?

Under agilityn så filmade jag när Carro tränade sina vovvar. Sen så filmade jag även när hon körde rutan, fritt följ och inkallning med Varga. Filmerna kommer jag att lägga upp på sidan i morron och även bilderna på valparna kommer i morron.

Så till min träning. Tränade bara Indy och det gick rätt bra faktiskt. Körde fritt följ och kompensationsträningen verkar fungera Läggande var inget problem, inte heller inkallning. Vid apportering så slarvade jag och sa inte ”kvar” vilket resulterade i att Indy sprang iväg och tog apporten. Så sitt/fot + kvar är det som gäller nu. Inte bara slarva.

Mycket träningsprat blev det på vägen hem och med inriktning på den mentala biten. För det är ju där det brister för mig på tävling. Även om det har blivit bättre (hur dumt det än låter ) så kan vi bli mycket bättre. Eller rättare sagt, när jag slappnar av så kommer de höga betygen. Det är ingen tvekan om det. Att bara prata om de problem jag har gör ju att jag förstår dom mer. Tack Carro för att du lyssnar och kommer med råd!

Ett sätt att göra mig tryggare är att överträna alla moment, så att jag vet att dom sitter och då främst problemmoment nummer ett, det moment som jag alltid har hatat – fritt följ. Varför jag har den där spärren vet jag inte. Men den är STOR. Och måste försvinna för att det ska kännas riktigt bra att tävla. Nu strävar jag inte efter att få en 10:a på fria följet. Betyget spelar ingen roll, det är min känsla som spelar roll.

Läste nånstans att för att få bättre självförtroende så ska man ”lura” sig själv att tro att man har bra självförtroende. För till slut så tror man verkligen på det. Kanske ska man göra samma med fria följet? Jag ska tro på att jag är bäst och framför allt att det är superkul….. värt att testa är det iaf, sen får man se hur lättlurad man är

Svar till Carro:
Sa jag att råden jag får alltid är smarta? Skämt å sido, att ha en träningskompis som kan dela med sig tips och råd inte bara vad gäller den tekniska biten av hundträning utan även den mentala biten är guld värt för mig.

Att du sen lyssnar på mig när jag ger dig tips om olika saker trots att jag har mindre erfarenhet betyder även det mycket. Du kanske tar det som en självklarhet att man lyssnar på andra oavsett hur långt man kommit, men så är inte alla och då hamnar man i ett ”underläge”. Men så är det inte när jag tränar med dig. Jag vet att det är okej att säga vad jag tycker att du kan testa och jag jag tycker det är helt okej att du säger vad jag ska testa. För vad skulle man annars ha träningskompisar till om man inte kan delge varandra tips och råd?

För ingen är ju så duktig, vad dom än må tro, att man inte kan bli bättre