På onsdagsmorgon tar jag förhoppningsvis min sista Citalopram. Nertrappningen har då gjorts snabbare än vad man rekommenderar. Men det finns ett syfte med det. Och det är att jag ska hinna börja med Venlafaxin innan jag börjar jobba (om jag inte blir fortsatt sjukskriven vill säga).
Skulle jag känna något utsättningssymptom så ska jag öka dosen och sedan trappa ner lite saktare. Hittills har jag inte märkt någon biverkning (när jag slutade med zoloft så gick det som blixtar genom kroppen med varje steg jag tog
).
Vet att en del reagerar på att jag skriver nertrappning men med antidepressiva mediciner som detta är så ska man inte sluta tvärt. Då kan man må väldigt dåligt.
Sen är det så att det tar cirka en månad med ny medicin innan den verkar så under den tiden kan man också må sämre och det gäller ju att hitta rätt dos. En hel vetenskap detta med antidepressiva mediciner ;)
Även om jag hatar uttrycket ”lyckopiller”, för det tycker jag inte stämmer så är jag glad att dessa mediciner finns.
Findus trodde hon fastnat under sängen ;)
