Sitter man i fåtöljen så kan man ha tur och få en skön kudde i form av Stoya :)
Hur man får Bella att bli riktigt glad
Ibland är det rätt enkelt att få Bella glad, som idag till exempel. Det var bara att ta på henne kopplet och gå ut utan dom två andra och hon var så lycklig att hon studsade på bakbenen nästan ända ner till Konsum.
Att jag sen lägger ut bilden nedan på henne lär nog göra att hon blir ledsen, för hon är verkligen inte fin nu när hon fäller päls. Ser ut som en fällande myskoxe :/
Bella Bus
Stoya vs skorpan
Stoya är oerhört intresserad utav katten och så fort man tar upp katten så piper Stoya öronbedövande. Eftersom detta är extra jobbigt när man har ont i huvudet så nu har jag lessnat och tänkte ha Stoya och Skorpan i samma ram och att dom är hyffsat tvungna att träffa varann. Vi får se hur det går.
Spanar in varandra
Den ena är mer intresserad än den andra ;)
Ojdå!
Idag har jag mest bara suttit och pluggat och då det var dags för rastning av Stoya så tog jag med mig kampdutt, godis och klicker ut. Hon visade sig vara sådär härligt galen som hon alltid är, men med en skillnad hon är lite mer stabil nu. Hon behöver inte ha koll på allt som händer runt omkring längre utan kan koncentrera sig på mig. Och vilken kamp hon har – hon kämpar och låter ju till o med ;)
Hon var riktigt duktig idag och bäst av allt var väl det som hände på slutet. Det finns en person som Stoya älskar mer än någon annan och det är vår granne. Så när jag såg honom komma cyklande mot oss så tog jag tillfället i akt att träna lite med Stoyisen och jodå, hon lyssnade fint på det jag sa :) Tänk att vovven som förut ”glömde bort” att bajsa bara för att det kom något intressant nu kan träna trots att en favvoperson kommer :)
Indy och Stoya
Helgen som gick
I lördags kl 5:20 rullade bilen ut från parkeringen med destination Ludvika BK. Fick ett mindre hjärtsnörp när GPS:en sa att jag skulle vara framme vid 11 (kursen började kl 9). Men ju närmare jag kom Ludvika desto tidigare skulle jag vara framme och strax före kl 9 så rullade jag in på klubben.
Det var en väldigt lärorik dag, det är så lätt att veta hur man ska lära in ett hinder, men att steg för steg förklara hur man gör det är svårare. Efter att dagen var slut så åkte jag till Grängesberg där jag hade fixat boende, det var ett vandrarhem som jag hittat på nätet. Kanske inte världens bästa standard, men jag slapp sova i bilen :) Hungrig som jag var åkte jag iväg till närmsta pizzeria och beställde en hambugare att ta med hem. Käkade den och fick sen tillbringa natten med att kräkas i en sophink.
Dag nummer två på kursen och nu var det dags för praktik och från början kände jag mig lite vilsen, men kom snart in i det. Och blev faktiskt lite besviken när de två timmarnas praktik var över.
En annan sak som hände på lördagen kan ni läsa om på Gudrun Brundin’s blogg. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om händelsen, annat än att man blir lite mörkrädd att sån träning fortfarande förekommer. Samtidigt som jag är sur på mig själv att jag bara reagerade inne i stugan men inte sa något till de som höll på. Men det är lätt att vara efterklok. Nästa gång hoppas jag att jag reagerar på ett annat sätt :)
Efter kursen så tryckte jag in på GPS:en att jag ville hem och då ta den snabbaste vägen (samma inställningar som jag hade ner till Ludvika). Men nu fick jag åka en helt annan väg, en väg som var mycket bättre nämligen Ludvika – Gävle – Iggesund. Bara stora fina vägar hela tiden :) Var hemma igen strax före kl 20.
Sedan helgen har det snurrat en hel del tankar om agility, kurser och ledarskap. Jag har ju tränat Joline och har man lyckats med en lillasyster så borde det ju gå bra att träna andra ;)
A1 utbildning
I helgen var jag i Ludvika på A1-utbildning (agilityinstruktör). Det var väldigt roligt och lärorikt och nu väntar en hel drös med hemläxa innan nästa träff i slutet av månaden. Kommer att skriva mer om vad vi gjorde och vad som hände, men just nu är jag alldeles för trött för att skriva något vettigt ;) Så ni får vänta till i morgon :)
Intressanta hundmänniskor
Igår kväll när jag var ute med hundarna så hände det en sak som retade upp mig, det var nämligen en man med en hund som kom och gick rakt emot två av hundarna (Bella var ute i skogen). När Indy skällde till så verkade det som om mannen ville visa hur duktig hans hund var och fortsatte gå emot oss. Mannen och hunden fortsatte sen ca 20 meter och vände sedan och gick på andra sidan vägen, Indy skällde till och mannen stannade upp och lät sin hund nosa oerhört länge på ett ställe. Var det bara för att visa hur duktig hans hund var eller vad höll han på med?
Idag när jag var på väg till klubben så ser jag en man och kvinna vara ute och gå med sin hund, när jag kommer närmare stirrar kvinnan på mig och viftar med handen och ser arg ut. Det måste ha varit för att hon tyckte att jag inte höll mig tillräckligt ifrån dom, men ska jag köra i diket på andra sidan för att hon och hennes man ska kunna gå i bredd och låta hunden gå hur som helst?
En glad sak är att jag idag ju var på klubben för att fixa med papper till lördagens tävling, gick ner på plan och träffade C och J. Var länge sen jag var på den planen och det kändes faktiskt lite peppande att vara där. Att sen 2012 års tävlingar har börjat komma ut på SBK-Tävling gör ju inte saken sämre, kanske ska ta tag i tränandet så att vi kan tävla nästa år.