I måndags var det nybörjarkurs i agility på kvällen, åkte dit lite tidigare och körde lydnad + slalom och k-fält med vovvarna. Åkte sen hem direkt efter kursen (första gången, annars brukar jag stanna kvar o köra ett pass till). Passade på att åka till Vintergatan lite och tycker fortfarande det är väldigt ovant att pappa är hemma på vardagarna, efter 10 år i Norge så jobbar han ju hemma i Sverige nu =)
I morgon skulle Indy få sina armbågar och höfter röntgade och jag har varit så nervös inför det. Så idag får vi reda på att tiden måste flyttas till nästa vecka. Så nu är det bara att vara nervös en längre tid ;-)
Är förresten inte bara Indy’s röntgen jag har varit nervös över. På fredag så kommer jag börja i terapi igen och det ska bli väldigt intressant men även lite skrämmande. Att ”programmera” om mina tankar är ju det som kommer att ske. Blir verkligen något att jobba med ;-)
Två saker retar upp mig till max just nu:
1) folk som rastar sina hundar och INTE tar upp efteråt. Utan i god ro bara går därifrån. Ser jag att nån går iväg så brukar jag ropa efter dom att jag har en påse som dom kan få, vilket gör att den andre brukar bli rätt sur på mig ;-) (är bara folk på klubben som uppskattar att man har påsar jämt *fniss*). Jag blev själv sur en gång på en gubbe som kom fram och sa att nu måste jag ta upp efter hunden, var bara det att Bella hade precis kissat vilket jag förklarade, men han tyckte fortfarande att jag skulle ta upp det så jag frågade om han hade en spade så att jag fick gräva upp lite jord. Då kom hans fru och drog iväg honom *hihi*
2) Flexikoppel… jag gillar inte flexi överhuvudtaget. Men vill man nu använda flexi så kan man väl se till att man förstår att det går att låsa linan. Igår kom en tant med liten ulltuss i flexi på motsatta sidan vägen, ulltussen tyckte nog att det skulle bli hur kul som helst att leka med mina hundar. Själv tyckte jag inte att det var lika kul och tanten verkade inte direkt förstå vad som hände. Efter mycket om och men så fick hon stopp på ulltussen och ingen skada skedde (mina vovvar var inte alls intresserade av det som hände). Men bara det att hunden sprang rätt ut i vägen, just då otrafikerad, men ändå…