Min första dator fick jag när jag var 10-11 år. Det var ingen avancerad maskin, men det räckte för att programmera så att en boll studsade på skärmen och till att spela ett och annat spel som då fanns på kassettband. Skärm och skärm, datorn var kopplad till tvn. Jag kunde också skriva skolarbeten på den, jag hade ingen möjlighet att spara ner arbetena så det gällde att ha tur för att allt inte skulle försvinna.
Sedan dess är det ett antal datorer som kommit och gått i min ägo. Tack och lov har ju tekniken gått framåt och numer funkar ju till och med mobilen som en dator i vissa sammanhang. Några gånger har det på grund av haveri och dumheter från min sida lett till att filer gått förlorade. Vissa gånger är det flera års arbete som gått förlorad genom det.
Jag är därför väldigt noga med att spara det viktigaste på många olika ställen. Så jag vet hur det känns att bli av med filer men något jag hoppas att jag slipper är att få datorn stulen. Det skulle kännas väldigt hemskt om nån annan skulle rota runt ibland mina filer. Inte för att jag har några hemligheter, men bara känslan av att någon annan snokat runt är skrämmande nog.
Hörde talas om dnamärkning för ett tag sedan. Imponerande att man kan märka sina saker med en speciell vätska som är osynlig. Vätskan registreras på en användare och kan sen spåras
