Jag har varit i London två gånger, första gången med mina föräldrar och andra gången när jag åkte på språkresa. När jag var där med mina föräldrar så gjorde vi de klassiska turistgrejerna som att kolla på London Zoo, åka sightseeingbåt på Themsen, titta på vaxdockorna på Madame Tussauds och för att inte glömma London Dungeon.
Andra gången som femtonårig språkreseelev var det lite annorlunda. Jag bodde i Oxford där skolan var och vi skulle till London. Hela klassen satte sig på tåget och när vi klev av på Paddington Station så delade lärarna ut biljetter till oss för hemresan och sa att vi fick se till att komma hem själva. Sen fick vi reda på att vi skulle mötas på en teater ett visst klockslag. Det var aldrig tal om att vi skulle följas åt utan en grupp på cirka tjugo tonåringar från Sverige släpptes vind för våg.
Vad vi gjorde på teatern kommer jag idag inte ihåg. Det jag kommer ihåg är att jag gick och satte mig i Hyde Park en stund för att kolla på kartan för att se vart jag skulle och sen började jag gå till teatern. Efter teatern så gick jag in på Madame Tussauds och passade även på att köpa lite souvenirer.
På väg hem så visade det sig att jag och många andra resenärer hade satt oss på ett tåg som inte skulle gå. Med bara någon minut kvar till avgång kom nämligen en konduktör och frågade vad vi gjorde på tåget. När vi fick reda på att det var fel var det bara att kasta sig ut och leta reda på rätt tåg.
Till slut kom jag i alla fall tillbaka till Oxford. Lärde mig mycket på den där språkresan och skulle mer än gärna åka tillbaka till London.