Egna hundar och andras byrackor

När vi flyttade till den här lägenheten så var Stoya bara en liten plutt. En kväll när hon och jag var ute på en rastningsrunda så fick vi storskäll av grannen för att jag inte hade plockat upp efter henne på någon sorts gångstig (vilken stig det var fick jag aldrig reda på). Det hela slutade med att jag kallade grannen för kärringjävel och där var den grannsämjan förstörd ;-)

Stoya är fortfarande rädd att gå på baksidan där grälet skedde och som en liten notis: jag tar alltid upp efter hundarna vilket jag tycker är en självklarhet.

Jag kan tycka att man inte ska kasta sten när man själv sitter i glashus, för det finns bara en hane i det här huset och det är grannens. Och den tillåts pissa på en stolpe vid dörren. Det är alltid lika äckligt, men går bättre på sommaren då man ju kan tro att det är regnvatten. Snart är snön här och då blir den ju äckligt gul vid stolpen.

Att sätta upp en lapp om att hunden inte skulle pissa på stolpen fungerade i någon vecka, men nu ikväll såg jag den där pölen igen. Jag vet att det är grannens hund eftersom jag själv sett att dom har låtit honom pissa där.

013

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *