Japp, nu har jag bestämt hur jag ska göra med lydnaden i framtiden. Mina nerver är ju som dom är och Pia kom med förslaget att hoppa ner i tvåan igen för att bygga upp självförtroendet. Jag tvekade länge för jag var/är rädd att jag kommer att bryta ihop totalt om resultatet inte blir bra. För en hund i klass 3 bör ju enligt mig klara av klass 2 rätt bra, eller hur?
Men så kommer ju faktorn in att jag ju måste va med på plan. Hade jag inte behövt det så hade nog Bella varit i eliten Men nu har jag funderat länge och väl och insett att det kanske inte är så dumt ändå att hoppa ner en klass. I teorin så bör vi ju inte ha några nollade moment och vi kan ju fortfarande träna treans och elitens moment istället för att ta tävlingspaus.
När vi tog förstapriset i tvåan i fjol så fick vi ihop 166,5 poäng och då var det många moment som var osäkra (att vi fick 10:or på både fjärr och ställande var bara tur, enligt mig iaf ). Vi är mer genomtränade nu, så momenten känns ”säkrare”.
Till er som undrar så är det helt okej att hoppa ner en klass om man inte har tagit något pris i den högre klassen. Bella och jag har två stycken 0:e pris i trean och får då hoppa ner. Hade vi fått ett 3:e pris hade vi varit tvungna att vara kvar i trean.
Att vi gör så här är både för Bella’s och min skull. Bella ska inte behöva bli ”övergiven” på plan som hon blir idag. För då är risken stor att hon inte vill tävla i så många år som jag hoppas att vi kan tävla. Och för mig är det nog lättare att gå ut och tävla och veta att vi inte ska behöva nolla något moment, om så händer så är det en annan sak. Hon KAN alla moment i tvåan mot för i trean där tex metallen inte är hundra tävlignsmässigt och där rutan har strulat på tävling.
Medans ”nerhoppet” så ska jag satsa lite annorlunda på träningen. Jag ska fortsätta träna både Bella och Indy på det sätt jag gjort nu, dvs momentmässigt. Samtidigt så måste jag ta tag i mig själv och förutom att arbeta med de tekniker som Niina Svartberg skrivit om så ska jag även använda mig av människor som får agera tävlingsledare/domare/publik och kritisera mig, kommendera och dokumentera. Jag måste helt enkelt VÅGA!
Bella och jag har kommit långt för att vara så gröna som vi båda är och med det bagage jag har där jag i många år fick höra hur dålig jag är och även om ingen säger det nu, så gör jag det till mig själv. Jag är min egen värsta fiende!
Jag har ännu inte bestämt mig om när jag ska starta Indy i lydnaden, just nu känns det viktigare att träna så att hon har en bra platsliggning. För jag vill inte komma upp i elit med en hund som inte ligger!
Förhoppningsvis kommer även bilfrågan att lösa sig inom kort och om det nu blir så, så kommer jag ha andra möjligheter att både träna och tävla. Och det bästa av allt är väl att vi kan satsa på spåret igen så att vi kan komma igång där ordentligt
Svar till Marianne:
Det måste vara brukset du tänker på? Att man automatiskt flyttas ner i klasserna (dock lägst till lägreklass) om man inte har ett godkänt resultat i den klass man är i. För jag hittar ingenting i lydnadsreglerna som säger att man måste vänta två år för att kunna hoppa ner i en klass.
Svar till Pia:
Det är så jag har uppfattat det också. Har letat igenom regelböckerna och hittar bara ”Tävlande som med sin hund erövrat förstapris i en klass, får själv välja om tävlan skall ske i närmast högre klass. Om så sker och pris erövras, får hunden inte återgå till tävlan i lägre klass.”
Och det visste jag ju, men jag hittar ingenting om någon 2 årsregel. Så då ska det med andra ord vara fritt fram för Bella och mig att starta i tvåan