Var till Marie och körde lite hopp idag. Tänk vad mycket man faktiskt kan göra med ett hopphinder Bella smög inte under pinnen en enda gång idag Och vi fick ihop två dubbelåttor åt vardera håll, inte illa med tanke på att hon inte alls gillar att vara på min högra sida (träning av det håller vi på med för fullt). Indy visade att hon inte alls fattade vad hopp var om hon var på min högra sida, på vänstra så gick det riktigt bra. Så vi la dit en pinne på smallhöjd och då hade hon ju inget val än att hoppa (hon kan ju inte som Bella hoppa mellan pinnarna ).
Efter ett tag så klarade även Indy och jag att kära dubbelåttor åt vardera håll Lite ”startträning” med Bella blev det oxå, men där har vi långt kvar innan vi har klurat ut hur vi egentligen ska göra. Förhoppningsvis kommer vi in till klubben på torsdag och kan köra lite mer hinder
Jag har fortfarande inte tänt till på agility, jag tycker det är kul utifrån att det blir en massa problemlösning. Och då hundarna skiljer sig åt i kroppskänslighet så måste jag ju även tänka på såna saker. Men jag har inte agilityabstinens
Sen har jag märkt att en del människor tar det här med agility på alldeles för stort allvar. Att man är strukturerad i sin träning och gör upp olika planer det är en sak, klarar man av att hålla dom så är det bra. Själv är jag sån att jag gör upp planerna i huvet och klarar inte av att följa dom om jag skrivit ner dom. Men att säga nedlåtande saker om nybörjare, det tycker jag är oerhört lågt. Visst är man i klass 3 så har man ju kommit långt, men även klass 3 ekipage har ju någongång varit nybörjare, så varför racka ner på andra?
Är det för att man har dåligt självförtroende och måste visa sig bättre?? Nja, jag vet inte. Men tråkigt är det iaf att höra.
Och näe, jag tar INTE åt mig personligen för när det gäller agility så vet jag att jag är lika smidig som ett kylskåp, lika snabb som en snigel och har knappt kört några kombinationer överhuvudtaget Men jag tränar inte agility för att jag vill komma till klass 3, jag tränar för att Bella och Indy tycker att det är roligt. Så alla har vi olika utgångspunkt
Svar till Sofia:
Jo, jag förstår verkligen hur du hade det… hua… tur att PS har actions man kan spela in, annars hade jag blivit galen
Jag tycker det är supersvårt att hålla mig till någon skriven plan vad det än gäller för gren (har provat massor med gånger). Däremot funkar det bättre om jag har planen i huvet =) Jag säger inte att man är mer eller mindre allvarlig oavsett sitt sätt, det jag blev så besviken över var att höra dessa kommentarer. Kanske var jag naiv som trodde att sånt inte förekom inom agility…
Men det är ju ändå en skillnad på att planera sin träning och säga nedlåtande saker om andra. Det fick jag nog inte fram i bloggen…
Senare:
Var till centrum och tränade lite nu ikväll. Först blev det platsliggning, Indy klev upp efter 29 sek och 1,30 min (hon låg på ”vanligt” vis). Men sen när hon låg med huvet nere så kunde hon ligga 2 min
Märkte även att Bella reagerade på ordet ”plats”… tänkte inte så mkt på det från början, men sen kom jag på att nångång måste hon ju ha lärt sig det. Och jodå, för ca ett år sen så tragglade vi ”plats”. Och jag som sagt att jag skulle lära henne det!!! Hon kan det ju, nu är det bara att hon ska ha huvet nere hela tiden som ska tränas. Samma sak gäller för Indy. Men det känns bra att det går åt rätt håll.
Bus fick köra lite fjärr och metall.