Grattis Indy!

Idag för 12 år sedan föddes vår ”lilla” isbjörn. Korad Tågabo Indiana heter hon till fint på papper men kallas Indy eller Puh (beror nog på hennes inställning till livet). Vi har testat på det mesta såsom lydnad, spår, sök, rapport skydd och agility och hon har alltid ställt upp med glatt humör vad vi än gjort. Att spåra kluriga spår på asfalt gillade hon massor och att ta tag i bitstock/ärm när ni körde skydds gillade hon oxå. 

Kommer ihåg när jag åkte till en lysnadskurs som Kenth Svartberg hade. Vi fick först en teoretisk genomgång och sen skulle vi få hjälp med ett valfritt moment. 

När jag berättade vad jag ville ha hjälp med tittade Kenth bara på mig med förvånad min. Att jag ville ha hjälp med skall det var en sak…. men att jag ville ha hjälp med att få Indy ATT skälla var en helt annan ;) Det var inte så många som brukade önska det, de flesta brukade vilja få tyst på sina hundar ;)

Hur det gick med skällande?  Nja, det blev mest tandklapper, men visst har jag lyckats få något voff ur henne.

Två gånger har jag sett henne riktigt förbannad, en gång var när vi tränade agility och hon höglöpte. Då kom en lös hane efter henne, varpå hon tvärvände och skällde ut honom. Den stackarn fick inte något roligt den gången  ;)

Den andra gången var när jag var ute med Bella och Indy och det kommer fram ett gäng fulla killar. En av dom säger att han kan prata med hundar och säger några voff, samtidigt så tar han några steg fram för att klappa Bella. Men då tog Indy i från klospetsarna när hon skällde. Ingen skulle in i hennes flock inte!

Indy drabbades för två år sedan en juvertumör och det kändes osäkert om vi skulle få ha kvar henne. Men trots den höga åldern så fick hon okej för operation. Förutom det så har hon under livet drabbats av vattensvans, kennelhosta, trampdynorna har gått sönder på skaren några gånger och en kortare hälta ifjol. 

Till sättet märks det inte att hon är en äldre vovve, hon beter sig fortfarande som en valp. Hon är den av hundarna som vill springa och busa mest och hon lyssnat fortfarande hyfsat bra ;)

Hon har alltid varit valpig och ”ung i sinnet”. Fick frågan på en valpkurs jag  var hjälpinstruktör på hur gammal min valp var…. då var hon några år ;)


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *