För cirka tretton år sedan fick jag ett telefonsamtal som förändrade väldigt mycket i mitt liv. Det jag då fick reda på var att den lägenhet som jag hyrde i andrahand skulle säljas. Mitt intresse av att köpa lägenheten just då var väldigt sval så det bestämdes att jag skulle flytta. Här måste jag erkänna att väldigt mycket kändes svart och motigt i mitt liv, då jag inte hade någon aning om vart jag skulle ta vägen. Men för att göra en lång historia kort så ledde det där telefonsamtalet till att jag sa upp mig från jobbet, sökte lägenhet på en annan ort och flyttade cirka femton mil söderut. Ett beslut jag kanske inte hade tagit om lägenheten inte skulle ha sålts, men jag ångrar absolut inte att jag tog beslutet. Något nytt jobb sökte jag inte utan jag hade precis fått reda på att jag kommit in på en högskolekurs och skulle då ha studielån som inkomst.
Om samma situation hade uppstått idag så är jag rätt säker på att jag hade tänkt och gjort lite annorlunda, kanske har jag blivit lite fegare med åren, eller kanske har jag bara blivit lite klokare? Att säga upp mig från jobbet utan att ha någon annan försörjning skulle jag aldrig våga göra idag. Först skulle jag kolla upp om det fanns några lediga jobb som passade mig, skulle jag sedan ha turen att lyckats få ett av dessa jobb så skulle det bli bostadsjakt. Lite tvärtom mot för vad jag gjorde för tretton år sedan alltså.