Idag drog smärtgruppen igång och det var lite jobbigt att höra på de andra deltagarna när de berättade om sina smärtor och problem. Plötsligt kände jag mig väldigt lyckligt lottad. Samtidigt så fick vi stränga order av koordinatorn att inte jämföra oss med varandra utan se till oss själva.
Det ska bli väldigt intressant att se vad dessa veckor kommer leda fram till. En av solskenshistorierna var en patient som lidit av smärta i 30 år men som nu var smärtfri. Tänk om det kunde bli så för mig med?
Just idag är det inte en så bra dag, händerna gör sig påminda efter att ha fått skriva för mycket för hand, rygg och nacke tog stryck genom att sitta på en hård stol (tack och lov så får vi i gruppen stå, gå runt, ligga på golvet osv bara det funkar för oss).