Ibland blir man bara sådär varm om hjärtat när något sker som man inte trodde skulle ske. Sedan jag köpte hem insektsmedlet Centaura så har det gått bra att spraya både Felix och Ludde. Men Dario har alltid gått iväg när jag sprayat honom så det har blivit lite halvdant. Eftersom att allt sker när de är lösa i hagen så har jag tänkt ta med grimskaft för att kunna ha honom fast, men det har inte känts bra. Har tänkt att det är dumt att tvinga mig på när han tycker att det varit obehagligt att bli sprayad. Sen om det är ljudet eller doften han reagerat på vet jag inte.
Men så igår när det var dags att spraya hästarna så började jag med Felix och Ludde och sist var det Dario’s tur och han stod stilla! Det syntes på honom att han inte tyckte det var det roligaste han varit med om. Men det kändes så bra att han bara stod där.
Just nu står det för övrigt 3-0 till mig mot flughuvan. Den har åkt av tre gånger och jag har lyckats hitta den alla gånger. Helst av allt skulle jag ju vilja att den satt kvar hela tiden, men risken är stor att jag får gå ut och leta snart igen ;)
