För några dagar sedan så satt jag och sa att jag tillhör den kategorin människor som inte tror det bästa om andra direkt utan man får förtjäna min tillit.
Kan låta hårt, men har man åkt på en del nitar i livet så blir man kanske lite kall. Nu visade det sig att jag inte var så kall som jag trodde.
Jag tog illa vid mig när en person lovat en sak som sen glömdes bort. Förutom en rejält försenad lunch (åkte hem och käkade vid 14, jisses vad hungrig jag var!) så kom även känslan att jag inte är värd något.
Om någon inte ens kan ta sig tid för mig i 10-15 minuter så är man nog inte ens vatten värd. Samtidigt försöker jag intala mig om att jag visst har ett värde och att jaginte ska bry mig om det som inte hände. Nu ska jag försöka släppa det där och gå vidare.
Till nåt annat så har skallen bankat på rätt rejält de senaste dagarna. Jag brukar inleda dagarna med att ha kyla på pannan på morgnarna, men nu har det även blivit på kvällarna. Blir så less på huvudvärken, varje dag dunkar det mer eller mindre ä. Tänk vad skönt det skulle vara att få en huvudvärksfri dag! Nu när jag varit migränfri i snart 4 månader så skulle jag även vilja bli fri huvudvärken.
Då det är en biverkning av hjärnskakningen jag fick för en herrans massa år sedan så är det bara att bita ihop och köra på. Tänk om jag hade sökt hjälp på en gång och framförallt tagit det lugnt. Då kanske jag hade sluppit en del av alla problem jag dras med nu. Så till alla er som drabbas av någon sorts våld mot huvudet – sök hjälp direkt!
Jag ramlade av en häst och slog då huvudet i marken, när folk i närheten frågade vad jag hette så visste jag inte det. Det är en av de äckligaste saker jag varit med om.
