Det är inte ofta som Stoya låter mig få sovmorgon, men idag hände det. Sååå skönt att hon låter mig få sova en hel natt. Annars sker ju första rastningen vid fyra och det är ingenting jag gillar direkt (nån som gillar att gå upp då överhuvudtaget?). Även om det är skönt att sova så blir jag alltid lite ställd när rutinerna ändras. Måste tänka både en och två gånger om vi verkligen varit ut och om dom fått mat osv.
Idag blir det en lugn start på dagen då jag tagit arbetstidsförkortning och om några timmar är det dags att åka och prata med en kurator. Vad som händer efter det har jag ingen aning om än.
