Hösten har för mig tidigare alltid betytt en sorts nystart, en tid med mycket planerande och nya projekt. En tid då jag med spänning köpt nya block och kalendrar. Är det något jag gjort sedan jag var liten och gick i skolan så är det att klottra kalendern full med saker som jag ville göra. Var alltid med en pirrande känsla som jag skrev ner de sakerna. Det var en massa planer och tankar som fyllde mina kalendrar. Synd att jag inte har dom kvar nu, hade nog varit rätt intressant att läsa.
Den känslan har tyvärr inte infunnit sig i år och jag förstår att det beror på min sjukdom. Framtiden är så osäker och jag har svårt att planera för roliga saker när jag vet att jag ofta måste avboka i sista stund beroende på att jag inte orkar. Så istället för att planera en massa i förväg så står jag nu inför utmaningen att ta dagen som den kommer. För ett kontrollfreak som mig är det inte lätt.
Något kalenderköp kommer det inte bli, den jag har räcker ett tag till. Något jag däremot måste köpa är ett skrivbordsunderlägg. Det ser så tomt ut på skrivbordet utan och svårt att skriva är det också.
