Det finns gånger då jag blir rädd, riktigt rädd för hur framtiden kommer se ut. Kommer det bli bättre, sämre eller hålla sig på samma nivå?
Fem timmar i veckan jobbar jag nu på en praktikplats jag verkligen gillar. Trots det så är jag helt slut när jag kommer hem. Kroppen skriker av smärta och huvudet skriker av trötthet.
Otåligheten över att inte veta vad som är fel tär på mig. En förklaring skulle nog göra det enklare för andra att förstå mig också.
Viljan att göra saker finns, det är orken som tryter. Så irriterande att inte kunna göra vad man vill utan att få bakslag.
Jag vill ha svar nu på vad som är fel så att jag kan kämpa mig tillbaka till ett liv där jag kan göra vad jag vill utan att planera för en ev krasch.