Är det inte konstigt att man kan bli glad över lite smärta? Jag lever med smärta varje dag och brukar inte jubla över det. Men idag när jag klämde mitt vänstra lillfinger så blev jag glad. Anledningen är att det har varit bortdomnat i 4-5 år nu. Det finns alltså liiiiite känsel som fungerar. Nu är det åter bortdomnat och liksom bara är.
Sist jag var på biblioteket så lånade jag en bok om smärta och smärtlindring. Väldigt intressant att läsa även om den är något svår för en amatör som mig. Hoppas att den kan ge lite svar på mina funderingar. Har även lånat några böcker om skrivande. Vill ju verkligen komma igång och skriva igen. Var några år sen jag skrev annat än dagbok och blogg.
Svar: tack visst är hon underbar =)
Hoppas du kommer igång med skrivandet! Skulle med vilja det. Rätt mysigt o bara skriva…
kram