Det finns några bloggar som jag läser regelbundet, en av dom är Tyra Sjöstedt’s blogg (både den privata och hennes hästblogg). Och idag såg jag ett inlägg som fick mig att känna igen mig. Jag har i och för sig aldrig fått diagnosen utbränd (diagnoserna är social fobi, depression och ångest), men det är ju det jag faktiskt är och har varit sen sommaren 2002 då jag jobbade heltid som städare 5 dagar i veckan och på nätterna jobbade som tidningsbud 7 dar i veckan. Varje dag känns som en ständig kamp för att bli bättre :)
Tyra skrev en lista på vad hon tyckte var värst, min lista skulle vara:
1.Huvudvärken.
Jag har ont i huvudet varje dag, ibland är det mer ibland mindre men värken finns där. Migrän har jag 1-3 gånger i veckan. Stora triggers är stress, ljud, ljus och dofter.
2. Minnet
Närminnet är rätt kass just nu, kan glömma minsta lilla sak. Samtidigt så är långtidsminnet jäkligt bra. I stressade perioder så är minnet nästan obefintligt. Så det känns bra att minnet faktiskt kan bli bättre.
3. Social fobi
Det spelar ingen roll om det är stora folksamlingar eller en liten grupp, jag tycker det är lika jobbigt ändå. Det har tack och lov blivit bättre. Förut kunde jag vara som en zombie i tre dagar efter t ex en tävling. Nu behöver jag sova några timmar efter att något har hänt, så det är en klar förbättring ;) Något annat som hör till är att jag har svårt för att hantera rörelser, blir det för stökigt runt omkring mig så får jag ångest. Att gå på stan är jobbigt och även att vara och handla i en affär under löningsdag är jobbigt.
Att jag praktiserar i en butik är jättebra för mig, ju mer rädslor jag får möta desto bättre blir jag ju.
4. Energin och sömnen
För att lättast förklara det hela så skulle man kunna säga att jag är som ett batteri som aldrig blir fulladdat hur mycket det än laddas. Och jag laddas ur väldigt snabbt. Någon gång ibland så kommer det dagar då jag har massor av energi och då passar jag på att göra sånt som jag i vanliga fall inte orkar.
5. Ångest och panik
Förutom sociala fobin så har jag problem med ångest och panikattacker. Ångesten finns där nästan ständigt men det finns vissa saker som får den att bli värre.
6. Konsekvenser och framtid
Jag har missat mycket och ibland blir jag rädd för att jag aldrig kommer att bli bättre. Samtidigt så måste jag ju kämpa för att bli bättre. Jag själv vet vad jag orkar med och vad jag kan göra, men det är svårt för andra att veta och ofta möts jag av en oförståelse om hur jag har det. Det är nog lättare för folk att förstå hur det är för någon som har brutit benet.